söndag 3 januari 2010

Hmmm...

Eftersom jag snart blir publik så måste man kanske fundera på ett allvarligt ämne att ta upp??

Jag har funderingar i vargfrågan, regeringen, galna människor i allmänhet men jag tror att jag väljer att ta upp FK-galenskapen

Jag vet att människor drabbas hårt av FK-s nya tolkningar. En vän bloggade just om detta. "Det finns inte tillräckligt många stolar till er". Fruktansvärt!!! Det är inte förrän någon i ens närhet drabbas som man inser omfattningen. Jag känner fler som kanske kommer att drabbas i framtiden och vad de känner just nu kan jag inte ens börja förstå.

I deras iver att ligga på ett visst tak i antalet sjukskrivningar så sparkar man ut folk till höger och vänster utan att ta reda på om det finns något säkerhetsnät alls för dem. FK skulle ju vara säkerhetsnätet - i alla fall är jag uppväxt med den tanken.

Jag har även ett annat förslag för Försäkringskassan. De är så snara med krav och regler för hur länge man får vara hemma och hur snabbt de vill ha in papper i frågor.

Varför inte införa en regel som innebär att alla som är sjukskrivna, och inväntar ett besked från FK, får bidrag som gäller ända tills den dagen man får ett beslut från dem?

Det skulle innebära att de vore tvungna att raska på i beslutskedjan. Folk skulle inte behöva vara hemma i månader, sjukskrivna, i tron att de får bidrag. Som det är idag kan man vara utan inkomst under lång tid och när beskedet kommer så talar det om att man inte har varit sjuk - i alla fall inte enligt FK-s läkare. Då är det flera månaders retroaktiv uteblivelse av inkomst som riskerar att rasera många människors ekonomi.

Detta går inte att jämföra med den tragik som nu utspelar sig, jag vet, men det är ändå ett stort problem som borde gå att rätta till. Som det är nu ligger folks liv och ekonomi alltför mycket i Försäkringskassans händer. De gör som de vill.

Så! Nu är det första seriösa inlägget skrivet.
Jag garanterar inte någon debattblogg :-)

Cykeln står fortfarande inte i vardagsrummet, förresten!

1 kommentar:

  1. Hej! Kul att du hittat till bloggvärlden! Det är som ett gift när man väl börjat. ;-)

    SvaraRadera